Syftet med denna uppsats Ă€r att ta reda pĂ„ vilket eller vilka stĂ€llningstagande elever och lĂ€rare har om historisk film och dokumentĂ€r, men ocksĂ„ hur historiska filmer och dokumentĂ€rer anvĂ€nds i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger pĂ„ kvantitativa enkĂ€tstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lĂ€rarnas stĂ€llningstagande till historisk film och dokumentĂ€r var ganska neutralt, dĂ„ eleverna oftast tror pĂ„ att historiska filmer Ă€r historisk korrekta och lĂ€rarna inte arbetar med kĂ€llkritik rörande historisk film och dokumentĂ€r med eleverna. NĂ€r lĂ€rarna visar historisk film eller dokumentĂ€r samtalar eleverna och lĂ€rarna om filmen bĂ„de efter och före visningstillfĂ€llet. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

Syftet med uppsatsen Àr att dels försöka definiera vad begreppet arkeologisk identitet i nutid innebÀr, dels göra en analys av hur arkeologisk identitet tar sig uttryck i en arkeologisk/politisk diskussion. Begreppet diskuteras utifrÄn tvÄ skilda exempel pÄ vad arkeologisk identitet kan innebÀra för minoritetsgrupper, dels kurderna i staden Hasankeyf i sydöstra Turkiet, dels samerna i HÀrjedalen i Sverige. Monument ochlÀmningar efter nuvarande och svunna kulturer utgör, enligt min mening, en del av de lokala kulturernas arkeologiska identitet som varje nation har rÀtt och möjlighet att tala om i nutid..

Uppsatsen handlar om att det gÄr att urskilja en lokal identitet pÄ fyra skÄnska museer ochÀven se om det finns nÄgon regional identitet. Undersökningen sker genom studiebesök pÄrespektive museum och sedan en beskrivning av utstÀllningarna. Sedan följer en analys avmaterialet som finns i utstÀllningarna för att försöka se en lokal identitet i dem. Resultatet avuppsatsen Àr att jag enkelt kunnat se en lokal identitet pÄ varje museums utstÀllning men jaghar inte lyckats hitta en skÄnsk regional identitet..

I denna uppsats analyserar jag kristen mission i Indien utifrÄn postkolonial teori. Denna undersökning Àr en analys av intervjuer som Àr genomförda med tvÄ informanter. BÄda dessa har varit verksamma som kristna missionÀrer i Indien. Jag har Àven anvÀnt mig av forskning om mission som material. För att tillgodogöra mig intervjuerna har jag anvÀnt mig av muntlig historisk metod. I denna uppsats Àr jag intresserad av mina informanters förestÀllningar av Indien och deras identitet som missionÀrer.

I detta arbete redogör jag för hur jag gÄr tillvÀga för att skapa en representation av en historisk plats. Som fall anvÀnder jag mig av Kilakastalen (ett medeltida försvars- och vakttorn) med kringliggande miljö för att visa hur den kan ha sett ut under medeltiden. Det gör jag i samarbete med Sörmlands museum dÀr min kontakt har varit arkeolog Lars Norberg.För att komma fram till vilken teknik, bildvinkel och perspektiv som Àr bÀst att anvÀnda i detta sammanhang utgÄr jag frÄn vad arkeologerna vill visa, olika forskningsresultat och litteratur för att dÀrefter redogöra för mitt resultat..

Detta Àr en empirisk undersökning av sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet pÄ tillvÀxt. MÄnga uppsatser har tidigare studerat sambandet mellan tillvÀxt och volatilitet pÄ tillvÀxt, t ex Ramey och Ramey (1995), Hnatkovska och Loayza (2004), Siegler (2005). Vi menar dock att volatilitet pÄ tillvÀxt inte Àr en tillrÀckligt exogen variabel. Vi har funnit att det, för alla lÀnder, inte finns ett generellt samband mellan tillvÀxt och historisk volatilitet.DÀremot kan det finnas ett samband mellan tillvÀxt och historiskt volatilitet för industrialiserade lÀnder (OECD lÀnder). Vi har Àven studerat om det Àr nÄgon skillnad i sambandet mellan tillvÀxt och historisk volatilitet beroende pÄ den historiska tillvÀxten, menfunnit att sÄ inte Àr fallet..

3D?teknikers etablering inom historisk forskning Àr i dag ett faktum och nya avancerade tekniker presenteras för att skapa trovÀrdiga 3D-modeller av historiska platser och föremÄl. 3D-teknik för datorspelsproduktion Àr emellertid ofta mer begrÀnsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hÄrdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Denna uppsats har undersökt vilka uppfattningar som finns rörande stoff- och processkunskapers utrymme i historieundervisningen pÄ gymnasial nivÄ hos ett antal lÀrare och elever. Arbetet berör bÄde indirekt och direkt begreppet kunskapssyn applicerat pÄ historieÀmnet, vad lÀrare respektive elever menar att historisk kunskap Àr för nÄgot. Undersökningen kommer fram till att olika elevgrupper har olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap. En del elever argumenterar för att historisk kunskap Àr att besitta stoffkunskaper, andra elever lÀgger ett större fokus pÄ processkunskapers betydelse. Elevers olika uppfattningar om vad som Àr historisk kunskap pÄverkar deras syn pÄ historieundervisningen, vad undervisningen syftar till att lÀra ut för slags kunskaper. Undersökningen visar vidare pÄ att det finns skillnader mellan vad kursplaner, elever och lÀrare lÀgger för förklaring i vad historisk kunskap Àr för nÄgot.

Denna analys behandlar frÄgestÀllningar om diasporakultur, identitet och representation i relation till dess inverkan pÄ tolkningen av Gegen die Wand och dess filmsprÄk (2004, Fatih Akin). Finns det ett specifikt diasporafilmsprÄk som kÀnnetecknar Gegen die Wand?.

Det hÀr arbetet handlar om berÀttelser som ett sÀtt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig pÄ berÀttelser pÄ museer; hur berÀttelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i Ätanke nÀr man vill anvÀnda sig av berÀttelser pÄ ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berÀttelser som identitetsskapare och tar Àven upp frÄgan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berÀttelser som handlar om svÄra saker. Jag har stÀllt frÄgor till museipersonal om hur de ser pÄ berÀttelser och hur de anvÀnder sig av berÀttelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat pÄ museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, TvÄ museer i FisksÀtra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i FisksÀtra skulle kunna samla in och anvÀnda sig av berÀttelser för att förmedla information och skapa identitet..

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas lÀsvanor samt undersöka deras instÀllning till olika kreativa uppgifter och till att lÀsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat lÀsa utan andra uppgifter. HÀr arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I lÀsprojektet ingick lÀsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berÀttelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 5-6 i en skola i LuleÄ Kommun omfattande 23 elever.

Syftet med den hÀr analysen Àr att ta reda pÄ hur konstruktivistisk teori förklarar skapandet av israelisk identitet. För att utföra studien anvÀnder vi oss av en narrativ metod, dÀr vi analyserar en bok skriven av en judisk, israelisk kvinna - Susan Nathan - och en intervju med en judisk, israelisk man. Vi undersöker deras tankar angÄende deras identitet med utgÄngspunkt i teori om nationalitet, etnicitet politisk identitet och medborgarskap. Vi diskuterar Àven analysformatet och jÀmför Nathans och den israeliska mannens uppfattningar av deras identiteter. Slutligen kopplar vi diskussionen med deras syn pÄ Israel/Palestina-konflikten..

Ett undersökande av min identitet som grafisk designer, genom det praktiska arbetet med att ta fram en grafisk identitet..

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gÀllande aritmetik ansÄgs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om lÀroplanen bara bekrÀftade tidigare Äsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet Àven att bÀttre förstÄ vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gÀllande aritmetikÀmnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bÀttre skulle förstÄ vad han verkligen menade i sina lÀroböcker.VÄr huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekrÀftade ett sÀtt att se pÄ skolmatematikens innehÄll och metodik som redan fanns Àn att lÀroplanen pÄbörjade en förÀndring. Vidare kom vi Àven fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar frÄn sin metodbok till skapandet av lÀroböckerna. .